Bouppteckning

I den sorg som ofta följer när en närstående gått bort, är det många praktiska frågor som behöver tas om hand – ofta mitt i en tid av känslomässig tyngd. Bouppteckningen är en av de första juridiska handlingarna som behöver hanteras efter ett dödsfall, och den kan kännas överväldigande för många. Här har vi samlat det viktigaste du behöver veta – i ett lugnt och tydligt språk – för att hjälpa dig förstå vad som behöver göras, hur processen ser ut och vilka regler som gäller.

Vad är en bouppteckning?

En bouppteckning är ett juridiskt dokument som redogör för den avlidnes tillgångar,
skulder, dödsbo, samt vilka som är dödsbodelägare. Det fungerar som underlag för både bodelning och arvskifte och måste enligt lag skickas in till Skatteverket senast fyra månader efter dödsfallet.

Hur går bouppteckningen till?

Processen inleds vanligtvis med att den anhörige kontaktar en jurist eller en begravningsbyrå för hjälp. Efter en inledande genomgång sammanställs de uppgifter som krävs, exempelvis om tillgångar, skulder och släktskap. När all information finns tillgänglig bokas ett förrättningsmöte, där bouppteckningen gås igenom och undertecknas av bouppgivaren och två förrättningsmän. Därefter skickas dokumentet in till Skatteverket för registrering.

Regler att ha i åtanke

Det är viktigt att alla dödsbodelägare får en korrekt och skriftlig kallelse till förrättningen. Kallelsen bör vara skriftlig och skickas i god tid – minst två veckor före förrättningen om dödsbodelägaren bor i Sverige, och fyra veckor om personen bor utomlands. För att säkerställa att kallelsen inte ifrågasätts rekommenderas att den skickas både med rekommenderat brev och via e-post. Ett kallelsebevis bör alltid begäras in. Alla tillgångar och skulder ska redovisas med aktuella och riktiga värden.

Deltagare i bouppteckningen

De personer som har rätt att delta i en bouppteckning kallas dödsbodelägare. Det kan röra sig om efterlevande make, maka, sambo, arvingar enligt lag eller universella testamentstagare. En legatarie – alltså någon som enligt testamente ska få ett specifikt föremål – räknas inte som dödsbodelägare och deltar inte i förvaltningen av dödsboet.

Bouppgivaren är den som har bäst insyn i den avlidnes ekonomi, ofta en anhörig. De två förrättningsmännen ska vara oberoende och opartiska, och får exempelvis inte ha någon egen rätt i dödsboet. Om en jurist anlitas kan denna tillsammans med en kollega agera förrättningsmän.

Hur hanteras lösöre?

Lösöre som möbler, hushållsartiklar och liknande ska som huvudregel värderas och tas upp i bouppteckningen. I praktiken anges ofta ett uppskattat totalvärde, särskilt om föremålen är av ringa ekonomiskt betydelse. Vid osäkerhet kan professionell värdering anlitas.

Vad händer när handlingen är klar?

När Skatteverket har registrerat bouppteckningen fungerar den som en legitimationshandling för dödsboet. Den används bland annat för att avsluta konton, sälja tillgångar och upprätta arvskifte. Om ett testamente finns ska det följas. I annat fall har dödsbodelägarna möjlighet att själva komma överens om fördelningen, eller följa arvsreglerna i ärvdabalken.

Överklagan av Skatteverkets beslut

Om Skatteverket beslutat att registrera en bouppteckning trots formella brister, kan beslutet överklagas till förvaltningsrätten. Överklagandet måste skickas in inom tre veckor från att beslutet meddelats. Det går dock endast att överklaga formella fel, som exempelvis uteblivna kallelser – inte hur tillgångarna värderats.

Vi vet hur tungt det kan kännas

Vi på Roci Juridik finns här för att hjälpa dig hantera det praktiska, så att du får utrymme att sörja och ta hand om dig själv.