Dröjsmålsränta

När en skuld inte betalas i tid har borgenären (den som har en fordran) i regel rätt till dröjsmålsränta. Det är ett slags ekonomisk kompensation för att betalningen uteblivit. Dröjsmålsränta kan uppstå i både privata och affärsmässiga sammanhang – och regleras antingen i avtal eller i räntelagen.

Vad är dröjsmålsränta?

Dröjsmålsränta är den ränta som får tas ut när en skuld inte betalas på förfallodagen. Syftet är att den som väntar på betalning inte ska lida ekonomisk skada av att pengarna kommer in för sent.

Dröjsmålsräntan fungerar alltså som ett påtryckningsmedel – men också som en ersättning för utebliven avkastning.

Vad gäller enligt räntelagen?

Om inget annat har avtalats mellan parterna gäller räntelagen (1975:635).

Dröjsmålsräntan enligt räntelagen är referensräntan (fastställs av Riksbanken) + 8 procentenheter.

Kan man avtala om högre eller lägre dröjsmålsränta?

Ja, det är tillåtet att avtala bort räntelagens bestämmelser – vilket är vanligt i t.ex. skuldebrev eller affärsavtal.

Hur beräknas dröjsmålsränta?

Dröjsmålsräntan beräknas på det förfallna beloppet, från förfallodagen till dess att betalning sker.

Om betalning uteblir

Om din motpart inte betalar – trots påminnelse och att dröjsmålsränta har börjat löpa – kan det vara dags att gå vidare juridiskt. Ett vanligt nästa steg är att ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden för att få ett juridiskt stöd för ditt krav.

Vi på Roci Juridik hjälper dig att bedöma om ett betalningsföreläggande är aktuellt i ditt fall, och kan bistå med hela processen – från kravbrev till ansökan.