Fastställande av faderskap

Att fastställa vem som är barnets far är avgörande för att säkerställa barnets rätt till både försörjning och kontakt med sin pappa. Det påverkar också barnets rätt till arv. I svensk lag finns flera sätt att fastställa faderskap, och här följer en enkel genomgång av reglerna.

Det vanligaste sättet att fastställa faderskap – när föräldrarna inte är gifta – är att pappan frivilligt erkänner faderskapet genom att skriva under ett faderskapsintyg. För att detta ska godkännas krävs även att mamman bekräftar pappans rätt. Intyget lämnas till Skatteverket, som också erbjuder möjligheten att signera digitalt med mobilt BankID. Vid samma tillfälle kan föräldrarna begära gemensam vårdnad om barnet.

Hur fastställs faderskap om det inte sker frivilligt?

Om faderskap inte erkänns frivilligt, ansvarar socialnämnden i barnets hemkommun för att utreda vem som är far. Utredningen kan leda till ett domstolsbeslut. Personen som misstänks vara far kan bli ombedd att genomgå ett DNA-test. Vägrar han kan socialnämnden kräva att tingsrätten beslutar om tvångsprovtagning.

Faderskapspresumtion

Faderskapspresumtionen innebär att den man som är gift med mamman automatiskt anses vara barnets pappa, utan särskilda åtgärder. Om han inte är den biologiska pappan kan faderskapet tas bort via domstol, men endast han eller barnet kan initiera detta – inte någon utomstående.

Presumtionen gör också att den registrerade pappan automatiskt blir vårdnadshavare, utan behov av särskild anmälan om gemensam vårdnad.

Vad gör man om man inte vet vem pappan är?

Om mamman är osäker på vem som är far kan socialtjänsten kontaktas för en utredning. Om mamman inte hör av sig startar socialtjänsten en utredning automatiskt några veckor efter födseln. Modern får lämna information om möjliga pappor, som sedan kontaktas. I sällsynta fall går det inte att fastställa pappan, och då får barnet juridiskt sett ingen far.

Vad innebär det juridiskt att vara pappa?

Den som är registrerad som far har omfattande ansvar. Han ska bidra ekonomiskt tills barnet blir vuxet och, om han är vårdnadshavare, fatta viktiga beslut om barnets välmående, skola, vård och fritid tillsammans med mamman. Om pappan avlider har barnet rätt att ärva hans tillgångar.

Vid separation, om pappan inte är vårdnadshavare, har han i regel rätt till umgänge med barnet, såvida det inte är skadligt för barnet. Vid oenighet kan domstol avgöra umgängesfrågor.

Behöver du hjälp med frågor kring faderskap, vårdnad eller umgänge?

Vi på Roci Juridik finns här för att guida och stötta dig genom hela processen.