Regressrätt

Vid gemensamma lån, särskilt i samband med bostadsköp, är det inte ovanligt att parter behöver reglera hur betalningsansvaret ska fördelas sinsemellan. Även om banken ser er som lika ansvariga, kan er verkliga överenskommelse se annorlunda ut. Då är ett regressavtal ett viktigt verktyg – både för rättvisa och för att undvika framtida konflikter.

När kan regressavtal vara aktuellt?

När två personer tar ett lån tillsammans – t.ex. för att köpa en bostad – gäller som regel att båda är solidariskt betalningsansvariga. Det betyder att banken kan kräva vem som helst av dem på hela lånebeloppet. I många fall är det rimligt, särskilt om parterna både äger lika stor andel av bostaden och har delad ekonomi.

Men i andra fall uppstår en obalans. Exempel:

• Ena parten äger 75 % av bostaden och den andra 25 %, men båda står på lånet.

• En förälder står med som medlåntagare till sitt barns bostadsköp utan att själv äga något.

• En partner vill hjälpa till att få lånet beviljat, men ska inte bära halva kostnaden.

I sådana situationer är ett regressavtal den rätta lösningen – det dokumenterar tydligt hur ni internt har kommit överens om att fördela betalningsansvaret, trots att banken behandlar er lika.

Vad är ett regressavtal?

Ett regressavtal är ett avtal mellan två eller flera personer som står på samma lån, där man internt bestämmer vem som ska betala vad. Avtalet påverkar inte vad banken kräver – men det är juridiskt bindande mellan parterna.

Vad händer om någon bryter mot regressavtalet?

Om en part inte följer överenskommelsen, t.ex. genom att inte återbetala sin del, kan den andra kräva tillbaka pengarna genom ett civilrättsligt krav. Om betalning uteblir kan saken drivas vidare till domstol och i slutändan till Kronofogden.

Behöver ni ett regressavtal?

På Roci Juridik hjälper vi er att fördela ansvaret korrekt och juridiskt säkert, få en tydlig och skräddarsydd avtalslösning samt ser till att framtida konflikter eller ekonomiska förluster undvikt.